Monday 29 September 2008

Svårt att välja

Just nu har jag två böcker av Tamara McKinley, en bokserie av Jean M Auel, en bokserie av Saga Borg och Tawni O'dells Avvägar som väntar på att få uppmärksamhet. Jag får beslutsångest... Tror det är dags att släppa allt annat jag har för mig och ta och öppna Jakaranda (Tamara McKinley). Det bästa sättet att komma igång är att börja, och det är kanske, möjligtvis, måntro, bättre att börja med de böcker som inte ingår i serier. Annars dröjer det länge innan de blir lästa...

Friday 26 September 2008

Sheila O'Flanagan - Inte han!

Familjen Corcoran består av mamma Cora Corcoran, 58, och döttrarna Jin och Andie, 31 och 33. Jin är gift med den framgångsrike Kevin och lever ett jetsetliv medan Andie är en ensamstående pianolärarinna som älskar att spela - men inte för andra. På deras gemensamma födelsedag (för de är allihopa födda på samma dag!) får deras mor en kryssning i present av Jin och Kevin, och när Cora kommer tillbaka från båten en vecka senare har hon med sig Jack, en filmstjärnesnygg hunk till man ung nog för att vara hennes son, som säger sig älska Cora. Jin och Andie blir genast fundersamma: Vem är denne man och vad kan han ha för avsikter med deras mor? Kan en sån snygg man verkligen vara intresserad av deras gamla mamma? Samtidigt som de försöker ta reda på mer om sin mors nye manlige vän blir deras egna kärleksliv allt trassligare och vi får läsa om deras drömmar, farhågor och kärlekar.


Fram tills sista stycket så tyckte jag Inte han! var "right on track" med en underbart realistisk och spännande intrig. Mystiken kring Jack hade tätnat, olika hemligheter var på väg att tränga upp genom ytan, men när slutet väl kom föll det platt som en pannkaka! Jag var förvirrad och besviken, dels på grund av att jag varit övertygad om att O'Flanagan flaggat för ett helt annat slut. Jag hade förberett mig på det slutet jag hade i åtanke, och när det uteblev kändes det nästan som om O'Flanagan vilselett mig medvetet. Men en bra författare skall inte kollra bort sina läsare så utan då och då ge dem små hintar och föraningar om vad som kan ske. Å andra sidan, hon kanske inte ens menade att kollra bort sina läsare utan trodde stenhårt att hon byggde upp för sitt slut (även om hon inte gjorde det). Eller så var hon kanske inte säker på vilket slut hon skulle köra på, och i sista sekund valde hon fel. Ifall hon gjorde det så är hon nog inte så bra författare som jag trodde...

Boken påminner om Maeve Binchys 'levnadsöden' som varesig de är idylliska eller tragiska och olyckliga alltid har ett antiklimax i slutet. Blir så grymt besviken på författare som inte lyckas knyta ihop säcken. Det är som om de sprungit ett maraton bara för att lägga sig ned och vila en meter från mållinjen medan alla andra springer om dem. Litet mesigt och definitivt inte poängen med ett maraton.

Irish Examiner beskriver O'Flanagans bok som "Chicklit när den är som bäst!" Det får mig att börja fundera - har de egentligen någon aning om vad som gör en chicklit bra? Jag har nämligen en hel del förslag på saker som gör chicklit bra, och jag tror de bör höra av sig till mig i framtiden istället för att komma med sådana här pinsamma uttalanden.

F.Y.I så skulle min beskrivning av boken lyda: "Chicklit - JA, romantik - NEJ."

Saturday 20 September 2008

Utmaning

Ett inte så bokrelaterat inlägg, men då utmaningen kommer från en riktig bokmask, nämligen Annbookworm, så antar jag utmaningen:

5 platser där jag varit på semester: 5 gånger på Anfi del Mar på Gran Canaria där mina föräldrar har en lägenhet, en gång i Bulgarien, en gång här i skåne innan jag flyttade hit. Har inte varit på så många olika ställen som ni ser...

5 jobb som jag har haft: Grillbiträde x 3, kassörska, receptionist, teamleader/administratör, marknadsförare/PR-chef.

5 saker i min handväska: Det förändras ju från dag till dag, men det som alltid finns där är börsen, pennor, hörapparatsbatterier, mp3-spelaren och busskort.

5 saker i min frys: Köttfärs, kyckling, alaska pollock, laxfilé, wokgrönsaker.

5 saker i min bil: (Ok, i min sambos bil) Solglasögon, vägkarta, billaddare, mynt, rabattlappar som vi fick när vi flyttade in.

Eftersom det inte är så många andra som kommenterar i min blogg förutom dem som redan fått denna utmaning så tänkte jag att jag skickar vidare den till 'vem som helst som läser detta och blir sugen på att anta den'. Lycka till!

(För framtida utmaningar så kan jag påpeka att jag försöker hålla denna blogg mer bokrelaterad medan jag har en annan vardagsblogg där jag skriver om allt möjligt. Kolla gärna in den om ni är intresserade, adressen finns alltid vid sidan av inläggen.)

Friday 19 September 2008

Anita Shreve - Pilotens hustru

Kathryn Lyons är sedan 16 år tillbaka gift med piloten Jack. Tillsammans har de en dotter och ett fint hem i en mysig kuststad i New Hampshire, och tillvaron är perfekt. Tills en natt då Robert Hart, som jobbar för samma flygbolag som hennes man, ger Kathryn beskedet att Jack omkommit i en flygplanskrasch - och att han antagligen störtat planet avsiktligt.

Kathryn måste nu hantera sin egen sorg, vara ett stöd för sin dotter Mattie och samtidigt hantera medias jakt på svar: Tog hennes man självmord? Flygbolaget som Jack flög för påbörjar en utredning och Kathryn blir omgiven av människor som rotar igenom hennes mans saker och förhör henne om sin man. Kathryn själv är säker på att det var en olycka, men när hon själv skall rensa bland hennes mans saker börjar det dyka upp okända telefonnummer och namn, beställda paket. Kathryn börjar så småningom inse att hon kanske inte kände sin man så bra som hon trott...

Pilotens hustru utlovar en lättläst bok med romantik och spänning, och levererar allt och litet till! Läsningen var en emotionell bergodalbana som tar en från den djupaste kärlek till den djupaste sorgen, alltsammans med en blandning av ilska, nollställdhet, bedövning, och massor av andra känslor jag knappt har ord för att besriva. Anita Shreves sätt att måla fram en kvinna i sorg är så briljant! Jag levde mig in i historien så pass väl att jag inatt drömde att det hände mig. När jag vaknade kände jag hur en enorm tyngd lättade från mina axlar - tack gud att det inte var min sambo som var piloten!

Jag läste ut denna bok igårkväll efter att i princip ha sträckläst den. Första reaktionen när jag lade ned den var lätt besvikelse på slutet, men efter att ha genomlevt boken en gång till under natten insåg jag hur djupt påverkad jag blivit av den. Och då blir slutet någonting fint och värdigt. Jag rekommenderar denna starkt till alla! Tillåt er själv bli omskakade och rörda!

Thursday 18 September 2008

Kulturfyran

Nu är det återigen dags för Kulturfyran och denna vecka handlar det om b0kmässa och musik, närmare bestämt Coldplay. Kanske inte precis mitt ämne, men jag skall göra mitt bästa.

1. Gillar du Coldplay?
Har verkligen inte följt med i Coldplays utveckling sedan Clocks, men den gillar jag ju, och det lilla jag hört på reklam och youtube verkar följa samma stil så jag vågar mig på ett ja! =)

2. Om du skulle placeras på en öde ö ett år och det inte fanns Internetuppkoppling och inga mobiler, men du hade en mp-spelare där du fick plats med tre skivor. Vilka skivor skulle du ta med dig?
Enya - Paint the sky with stars, Moulin Rouge soundtrack, Bruce Springsteens Greatest hits.

3. När jag såg REM blev jag positivt överraskad, de var bättre live än på skiva, tyckte jag. När jag såg Van Morrison var det tvärtom. Han är bättre på skiva än live. Har du någon sådan upplevelse, att någon artist var bättre eller sämre live än på skiva?
Ända sedan jag blev nedtrampad på en festival har jag hållt mig undan liveframträdanden... Är inte mycket för trängsel och hög musik längre. Så jag kan ärligt inte svara på frågan...

4. Nästa vecka är Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. Tyvärr hinner jag inte åka dit i år. Ska du dit? Om du ska dit: berätta gärna om någon programpunkt du ser fram emot där.
Skulle nog åkt om jag hade en vän att åka med (har inte lärt känna någon här i Skåne ännu), och om jag haft litet mer pengar (letar jobb). Får bli senare med andra ord!

So many books, so little time...

Det förrädiska med att handla in böcker är att de lätt kan bli liggande på bokhyllan tills dess att biblioteket får slut på böcker. Så känns det i alla fall just nu. Vill läsa mina två Nora Roberts-triologier, men jag vill även läsa Saga Borgs böcker om Jarastavens vandring och Jean M Auels Grottbjörnens folk. Samt att jag väntar spännt på att Stephenie Meyer skall bli ledig... So many books, so little time... Just nu håller jag på å slukar Anita Shreves Pilotens hustru, som är jättejättebra hittills (Tack Martina!) och har precis rätt romantisk känsla.

Kanske är det så att man måste belöna sig? För varje utläst inhandlad bok får man läsa en från biblioteket? Eller i mitt fall, en serie från biblioteket. Jag älskar serier. De räcker länge och låter en bli till fullo insupen i dess värld, nästan som om man är på en tvåveckors semester från verkligheten. De enda serier jag egentligen lidit mig igenom var Maggie Fureys Aurian som urartade något så totalt i femte eller sjätte boken. Elisabeth Moons Paksenarrion var också rätt tråkig när det till slut stod klart för mig att författarinnan INTE tänkte ge henne en kärlekshistoria över huvud taget. Vad är det för kul med en krigarkvinna som INTE har en kärleksaffär med någon annan soldat (eller varför inte överordnad)?! Total RUBBISH.

/F out

Tuesday 16 September 2008

Mammas rekommendationer

Tänkte göra reklam för en bok jag faktiskt inte läst men tänker läsa... (Och samtidigt vill jag höra mig för om andras betyg av denna bok. Finns det någon som läst denna? Och isåfall, har ni några fler parapsykologiska böcker att rekommendera?)


Har en mor som är något intresserad av psykologi (vilket har smittat av sig till moi) och hon brukar med jämna mellanrum tala om boken Slumpen är ingen tillfällighet av Jan Cederquist. Boken tar upp berättelser och inblickar i ett av livets stora mysterier, den meningsfulla slumpen, det märkliga sammanträffandet, den osannolika händelsen, som löser ett problem eller rentav förändrar ett liv. Kollade upp den på bokrecensioner (se titellänk) och den verkar ha fått många höga betyg. Måste helt enkelt läsa den, så fort jag fått bort litet av böckera i min lånadhög.


En annan bok som min mor nämner är Chockdoktrinen av Naomi Klein, som spås bli en mycket omtalad samhällsbok. Här har vi nog en riktig vinnare, hör här:


"När stormen Katrina drog in över USA och förstörde delar av New Orleans, bl.a. merparten av stadens skolor, skrev den nyliberala ekonomins gudfader Milton Friedman en artikel där han manade till omedelbar handling. Katastrofen innebar en unik chans för staden. I stället för att bygga upp de gamla skolorna skulle man i ett enda kraftfullt slag privatisera hela skolväsendet. Inte helt oväntat kom hans recept att följas till punkt och pricka. Det är kriser och katastrofer som skapar förändring, säger Friedman och den nuvarande amerikanska statsledningen. Och om inte förstörelsen kommer med naturens hjälp kan man själv åstadkomma den med massiva truppinsatser och högteknologiska vapen som i Irak. Naomi Klein undersöker den oemotståndliga idén om att sopa bort allt som anses föråldrat eller hindrande och börja om från scratch. Hon söker sig historiskt tillbaka på två vägar. Den ena för till hemliga psykologiska experiment på 1960-talet om hur man genom att utplåna sinnesintryck kan påverka och styra människor och vars slutpunkt är Abu Ghraib och Guantanamo Bay. Den andra leder till Chicagouniversitetets ekonomiska fakultet och hur denna utvecklades till en politisk idéfabrik. Härifrån fick världens politiker föreskrifter om hur deras länder med hjälp av chockterapi skulle omformas efter en kompromisslös nyliberal modell. "

Sunday 14 September 2008

Elisabet Nemert - Rovfåglarnas tid

Året är 1792. Budskapet om frihet, jämlikhet och broderskap sprider sig som en löpeld genom Europa. Ludvig XVI och Marie-Antoinettes har flytt från Versailles och en general vid namn Napoleon Bonaparte vinner folkets lojalitet. I England finns Angelica Blake, en enkel prästdotter med en ovanlig förmåga: Hon får syner om framtiden. Hon ser sig själv i Paris framför en blodig giljotin och en uppeggad folkmassa som inget hellre vill än att se hennes blod flyta. Ett par dagar senare får hon ett erbjudande om att följa med till Frankrike som sällskapsdam åt sin vän Diana Wellington, en adelsdam som skall gifta sig med en fransk ädling vid namn Jaques de Polignac. Ivrig att få följa med sin vännina beslutar Angelica sig för att bortse från synen och sin fars varningsord: "Kom ihåg att du lever i rovfåglarnas tid."

Väl i Frankrike dras hon in i en värld av lyx och överflöd, där den äktenskapliga moralen är bristande och kvinnor behandlas som ägodelar. Som en enkel prästdotter har hon ingen egentlig status i samhället, men är uppfostrad med kunskapen om alla människors inneboende lika värde. Samtidigt är hon sällskapsdam till en adelsdam och ingår därför i de Polignacs mer belevade sällskap som håller fast vid gamla värderingar att adeln är upphöjda över folket.

Angelica inser sakta att far och son de Polignac är grymma män, och snart är det svårt att veta vad som är tryggast: Paris med den fanatiska folkmassans häxjakt efter revolutionens fiender, eller slottet Polignac med dess rovfåglar.



Denna bok fick jag av Martina därför att hon vet hur mycket jag älskar historia och romantik. Att läsa Elisabet Nemert blev till en unik upplevelse då hon skriver på ett sådant poetiskt och målande vis. Till viss del älskade jag språket, men samtidigt var det ibland bara för mycket. Efter att ha läst Naomi Noviks Svartkrut och Eld (som också behandlar Napoleon-eran) var det dock riktigt intressant att läsa om ytterligare en vinkling av eran. Speciellt fäste jag mig vid Nemerts glorifierande beskrivningar av de olika platserna (Versaille, avrättningsplatsen Place de la Revolution, fängelset La Force). Jag älskade även sättet hon vävde in så många olika öden (kungaparet, företrädaren för kvinnorättsrörelsen, Robespierre, den ökände parisiske polischefen och fängelsechefen). Det gav verkligen liv till en av de viktigaste historiska företeelserna, själva grunden till dagens människosyn.

Vad jag kände haltade i historien var dock sammanfogandet av hjälten och hjältinnan, vars kärlekshistoria blir uppstyltad och... tja, för bra för att vara sann, för vacker, helt enkelt. (Men det kanske bara är jag som uppfattar det så?) På den romantiska skalan får den dock en klar trea! Jag hoppas Elisabet Nemert utvecklar sin förmåga att skapa en bra kärlekshistoria, och tonar ned den poetiska skildringen, för i det stora hela är hon en utmärkt författare och jag kommer definitivt att läsa mer utav henne.

Friday 12 September 2008

Veckans lästrio

Veckans ämne i Lästrion som kommer från En Annan Sida är "Böcker som förändrat ditt liv". Bör inte tas på för stort allvar. Jag tror knappast särskilt många kan räkna upp tre böcker som totalt förändrat deras liv. Vad skulle det vara egentligen?? Däremot kan många böcker börja att ge knuffar åt olika riktningar, och här kommer dom tre som gett mig knuffar:

1. Feng Shui För Svenska Hem av Agneta Nyholm Winqvist för att den fått mig att bli öppen för chi-kraft och baguor.

2. Svåra samtal Av Bruce Patton, Douglas Stone och Sheila Heen, en bok jag fick läsa under en kurs i Medling. Var verkligen en eye-opener när det gäller kommunikation och konfliktlösning. Tycker varenda människa borde läsa den innan de ger sig ut i samhället och går in i onödiga konflikter.

3. He's just not that into you av Greg Behrendt och Liz Tuccillo. "The no-excuse truth to understanding guys". Need I say more? Okejdå, jag köpte den på en semester för att ha litet lättsam läsning men den var en sån där bok som man inte kan sätta ned när man väl börjat läsa. Jag kände igen mig i alla scenarior, varesig det gällt mig själv eller vänner. Varför är vi så enfaldiga när det gäller män? Läs, läs, läs! (Hörde nyligen att de håller på å filmatiserar boken. Kan vara en bra grej, fler tjejer behöver få upp ögonen för den!)

Thursday 11 September 2008

Kulturfyran

Veckans kulturfyra är baserad på Kulturrådet som nyligen haft "personalomsättning" (avskedat eller fått avsked av personal) samt Schweiz-testet för att återskapa Big Bang. Frågorna lyder:

1. Vad vet du om Kulturrådet?
Det är en statlig myndighet som råder över statens kulturpolitik. (Vet jag väl, jag är ju en filosofie magister inom Statsvetenskap!)

2. Om du skulle bo på en öde ö i ett år och bara fick ta med dig tre böcker: vilka böcker blev det då?
Douglas Adams - Liftarens guide till Galaxen för humorns skull. Leo Tolstoj - Krig och fred för att jag tror den skulle vara en intressant "tänkarbok" (dessutom antagligen tegelsten som tar tid att plöja igenom) och Margaret Mitchell - Borta med vinden för att få romantik i överflöd.

3. Om Big Bang-försöket verkligen slukar världen och skickar ut oss i ett mörkt hål: vilken låt skulle du vilja höra samtidigt, om det gick att välja?
Jane Siberry - Calling all angels! Hörde den först i slutet av Pay it Forward (Skicka vidare) en superduperbra film. Slutet är rätt så sorgligt, men låten får mig att känna mig till freds med livet och sorgen.

4. Om du visste att det svarta hålet skulle sluka världen i morgon: vad skulle du helst göra den sista kvällen: se din favoritfilm, läsa i din favoritbok, gå en promenad, äta gott, dricka dig full, älska, sova eller något annat?

Svårt att välja. Antagligen se någon höjdpunkt i Buffy tillsammans med mina nördiga vänner, äta dillchips och polkagrisar, dricka julmust och till sist somna i min älsklings famn. Men familjen måste också få en kram innan vi alla dör.

Man blir ju nästan deprimerad... Jag hoppas verkligen inte jag dör snart, har för mycket att göra. Ska ju skriva bok, tjäna ihop pengar och äta mer choklad (måste ALLTID äta mer choklad).

Wednesday 10 September 2008

Läslusen återvänder

Efter Svartkrut och Eld behöver jag någonting sliskigt romantiskt, och jag har en känsla av att Elisabet Nemerts Rovfåglarnas tid kommer möta mina förväntningar. Om inte den stillar mitt romantiska begär kanske Anita Shreves Pilotens Hustru fixar biffen. Och om inte den heller fixarbiffen har jag lånat Sheila O'Flannagans Inte HAN! "Chicklit när den är som bäst!" Det är någonting med irländska kvinnliga författare, de kan få mig alldeles knäsvag bara av att läsa bokens baksida...

Vidare har jag lånat boken Avvägar av Tawni O'dell (hennes debutroman). Varför läser jag denna då? Jo, jag har gått med i En full bokhyllas bokcirkel, och det är den bok vi skall läsa först. Jag är både nyfiken och litet spänd inför träffen i oktober. Har ju aldrig varit med i en bokcirkel innan. Heck, jag hade ju inte en egen bokblogg förrän för två veckor sedan. Det känns som om jag har klivit ur boknörd-garderoben och plötsligt öppnas en helt ny värld fylld av vackra böcker, ordet "metalitterär", librarykits, bokhoror och Underbara Tips som Stephenie Meyers Twilight-serie (som jag btw bokat på bibblan).

Me likey!

Naomi Novik - Svartkrut och eld

Kämpade länge med denna bok och har nu äntligen läst ut den...

Svartkrut och Eld återupptar direkt historien med kapten William Laurence och draken Temeraire, från Storbritanniens flygarkår, som (mitt kriget mot Napoleon) beodrats till Kina. Den tredje boken inleds med att ett expressbud anländer med en order från kåren: De måste ta sig till Istanbul för att hämta tre värdefulla drakägg som omedelbart måste föras till England. Med många mil mellan dem och Istanbul dyker de genast in i detta nya uppdrag som blir en kamp mot klockan, väder och vind och svekfulla alliationer.

Svartkrut och eld håller samma standard som Jadetronen: intressant inledning, tråkig mitten, spännande avslutning. Temeraires vistelse i Kina har fått honom att ifrågasätta den undermåliga behandlingen av drakar i Storbritannien. Han är fast besluten att återvända och genomföra en revolt för att ge drakarna mer rättigheter, något som hans kapten kan sympatisera för men samtidigt inte till fullo vågar tro på.

Boken fokuserar till stor del på Laurence och Temeraires känslor och åsikter om dessa drakrättigheter, vilket leder till att själva uppdraget - som jag trodde var målet med boken - hamnar i skymundan. Detta får mig att undrar vad som egentligen är syftet med boken, att debattera rättigheter eller kämpa mot Napoleon?

Mot bokens slut återfår handlingen något av sin forna intensitet. Laurence och Temeraire kastas återigen in i kriget och vi får träffa en hel del intressanta historiska figurer. Något som Naomi Novik är bra på är att ge drakar intressanta personligheter, dock är de så väl beskrivna att det gör att man saknar liknande personlighetsdrag hos människorna som oftast är torra och trista. Jag är dock nyfiken på den fortsatta handlingen nu när de tagit sig till Kina och tillbaka. Hur kommer det gå i kriget och vad kommer hända med drakarnas rättigheter?!

Thursday 4 September 2008

Kulturfyran

Veckans kulturfyra handlar om religion och mat, underligt nog. Religion och politik är två av de ämnen som man kan säga "diskuteras på egen risk" (ungefär som när jag och min sambo bråkar om vilka stjärnor som är bäst, star trek eller star wars. det är ju uppenbarligen startrek...=) så... med risk för eldade diskussioner:

1. Om gud skulle komma tillbaka idag, hur skulle han se ut då, tror du? Skulle han vara en människa?
Det skulle vara riktigt coolt om gud såg ut som någon av dem som spelat honom i film, typ som Alanis Morrisette som i Dogma, eller Morgan Freeman i Bruce Almighty. Helst som Alanis.

2. Vad betyder religion för dig?
För mig har religion alltid varit någonting fint. Jag är inte supermegareligiös men har vuxit upp med religiösa nära mig (släkt, vänner) och har ett öppet sinne och förståelse för människor som tror på gud. Tycker det är bra att man kan tro på någonting, vad än det är. Dessutom är präster ett otroligt stöd för sörjande, vigselakten är rätt så vacker och jag älskar kyrkor. För att inte tala om kyrkogårdar...

3. Just nu har ju muslimer Ramadan. De äter inte så länge solen är uppe. Har du fastat någon gång?
Nope, never.

4. Mat ja. Vilken är den vackraste maträtten för dig? Ja, vilken både smakar gott, doftar underbart och ser underbart aptitlig ut?
Blomkålssoppa med persilja är en stor favorit just nu så det får bli den. Yum!!

Från min eminentaste vän

För er som följer min "vardagsblogg" så vet ni att jag flyttat från Luleå till Trelleborg för 6 månader sedan. Ibland får jag litet hemlängtan, och då är det tur att jag har min Eminentaste Vän Martina som spontant skickar mig pick-me-ups. (Jag ringde henne och förklarade att hon numera är min allra bästa och eminentASTE vän...)
Som ni ser på bilden har jag fått två böcker (Elisabeth Nemert - Rovfåglarnas tid, Anita Shreve - Pilotens hustru), Anthon Bergs Ghana 60%, den berömda "Lule-blandning Orginal", från The-shoppen i Smedjan, minttuggummit "Hottie" från Lagerhaus i Luleå och ett jättefint uggle-bokmärke. Dessutom ett gulligt brev - trots Fluffe-remarken! ;)

(En del människor har fått för sig att jag heter fluffe eftersom min sambo kallar mig det. Det hela började med en mycket söt fluffig katt som jag kallade "fluffeduff", det utsträcktes sedan till att allt möjligt sött fick heta fluffeduff, och min sambo blev rätt så leds och straffade mig genom att ge mig smeknamnet fluffe... ;)

Wednesday 3 September 2008

Johanne Hildebrandt - Saga från Valhalla

Johanne Hildebrandts Sagan om Valhalla är en tredelad historia om hjältarna i vår nordiska mytologi. Den utspelar sig i Sverige för 2700 år under den så kallade bronsåldern och består av Freja samt de fristående fortsättningarna Idun och Saga från Valhalla.

I Saga från Valhalla får vi träffa Saga och hennes mormor Freja, som nu nått sin ålders höst. Ett par vaner har blivit mördade och morden orsakar osämja bland vaner och Alfheimbor. Freja slits mellan att bevara freden och stå upp för sitt folk, medan Saga tampas med helt andra slags demoner. I en syn ser hon prästinnorna förändras och få djurhuvuden, ett illavarslande omen. En kedja av händelser startas och krig verkar oundvikligt, men vem är vän och vem är fiende? Samtidigt växer mörkret och snöovädret rasar över världen. Frejas värsta farhågor slår in då Ragnarök är på väg, och det enda sättet att stoppa det är att offra det dyrbaraste hon äger - Saga.


Alla tre böckerna utlovar spänning, romantik och mysterier i en värld av mäktiga prästinnor, obevekliga naturkrafter, magi och ren ondska. Och de håller vad de lovat - från första till sista sidan. Genom hela serien finns enbart uppfriskande ärlighet, inget sånt där glorifierat glamoröst crap. Hjältarna är enbart mänskliga, de ljuger, bedrar, svär, bolar runt och gör misstag. Gudarna är svekfulla och tillgodoser önskningar enbart om det passar dem själva. En del karaktärer som man tror är "in for the long run" dör, och andra som man är säker på skall dö överlever. Helt enkelt Ständig Överraskning. Den tredje och sista boken knyter samman berättelsen om Freja, Tor och deras två folkslag (asarna och vanerna) och ger historien ett värdigt slut.

Romantikskalan får en stark trea av fem, och en tantsnuskvarning bör nog utfärdas (man kan knappast kalla bronsåldersmänniskor för sentimentala suckers...) även om det i det här fallet är i sin ordning.

(Redan innan jag blev seriös och skaffade en enskild bokblogg hann jag författa ett par meningar om hela sagan, ifall någon nyfiken vill se vad jag tänkte i början.)

Avslutningsvis vill jag bara förklara hur mycket jag älskar denna saga - inte bara för att den på ett lysande sätt illustrerar hur livet var under bronsåldern, utan även för att Hildebrandt berättar historierna med en sån osvensk dramatik som lätt skulle kunna jämföras med Katharine Kerrs Sagan om det magiska landet Deverry. Jag skulle inte bli förvånad om filmrättigheterna säljs till Hollywood, men å andra sidan händer det sällan svenska böcker - vilket i det här fallet isåfall är en hemsk förlust.

Tuesday 2 September 2008

Sympatiseptemberstopp med "AA"

Jag har hakat på Mariannes idé om ett september-köpstopp för böcker (info här). Det var ursprungligen tänkt som stöd till La Bibliofille - som dock visade sig ha dålig karaktär (baad La B.) och köpte böcker ändå - även om hon nu ångrar sig och har lämnat tillbaka dem.

Efter som vi alla i grund och botten är biliofiler precis som La B. är det dock svårt med köpstopp och jag gissar att någon kommer få ett relaps innan september är slut. Därför tänkte jag att man kunde inrätta ett AA för bokköpsmissbrukare, och jag kan ju börja...

Hej, mitt namn är Fia och jag är boknarkoman. Jag var på Palmfestivalen i Trelleborg i helgen och fick ett jättestort sug efter att köpa en bok. Inte för att jag behövde läsa den, men för att den låg där och var billig (5 kr). Den här gången stod jag emot även om det var jättejättesvårt. Jag har varken behov för en till bok eller råd eftersom jag är arbetslös (även om jag börjar ett nytt jobb på måndag). Jag har även fyra stycken boklån från biblioteket som behöver läsas ut, och massor av böcker i bokhyllan som jag skall läsa. Så fort jag får ett sug efter att köpa böcker går jag till min stödperson (vi kan kalla honom supersnålsambo) som förklarar att jag är en dålig människa som förtjänar att vara utan nya böcker. Det brukar hjälpa. Oftast.

Monday 1 September 2008

Bloggigt värre

Har slängt upp en blogglista med intressanta bloggar som jag hittat och börjat följa. Om det är någon som inte finns med på listan men gärna skulle vilja visa att hon/han finns får ni gärna pipa till, vill gärna ha fler bloggar att läsa!

På läsfronten intet nytt. Jag har hamnat i en svacka med Naomi Noviks tredje bok och har istället plockat upp Johanne Hildebrandts Saga från Valhalla som har börjat väcka liv i läslusten. Är ledig en vecka innan jag börjar mitt nya jobb och därför hoppas jag kunna avverka både Hildebrandt, Novik och några av de Nora Roberts-böcker jag har i mitt bibliotek.

Återkommer med tankar å åsikter så fort jag bara fysiskt kan... ;)
/Fia out