Sunday 3 May 2015

Emma Approved

Efter den stora succén med Lizzie Bennet Diaries gick företaget Pemberley Digital vidare med en adaption av klassikern "Emma". Först, en liten *spoiler alert*, har ni inte sett filmerna eller läst boken bör ni göra det först. 

Emma handlar om en rik och bortskämd överklassdam som är övertygad om att hon vet vad som är bäst för sig själv och alla andra, men egentligen inte har så god insikt som hon tror. Alla runt om henne är charmerade av hennes rappa tunga och godhjärtade natur, förutom mr Knightley, en vän till familjen som sett henne växa upp och känner henne ut och in. Knightley ser saker för vad de är och försöker ge välmenad kritik till Emma då hennes bristande självinsikt är på väg att skada andra.

Hur för man över denna historia till nutid? Jo, genom att göra en webbserie om en livsstils- och relationskonsult och hennes företagspartner så klart! 


Emma är uppvuxen med pengar och van vid att alltid få sin vilja fram. Manipulativ, även om hon menar väl. Alex är en snäll och omtänksam kille med båda fötterna på jorden. Deras familjer har varit tajta i många år, deras syskon John och Isabella är till och med gifta med varandra och har barn. Tillsammans driver Emma och Alex företaget Emma Approved, ett livsstils- och eventföretag där Emma är livssstilskonsult och Alex Knightley sköter ekonomin ("book keeping a.k.a. boring stuff", som Emma säger). 


När Emma (som är självsäker på gränsen till övermodig efter 19/19 framgångsrika matchningar) beslutar sig för att dokumentera sin fortsatta framgång går Alex motvilligt med på att Emma installerar webbkameror och dokumenterar deras verksamhet. Men när Emma tror att den 20:e matchningen ska gå smidigt i mål visar det sig att bruden, Emmas bästa vän Annie Taylor, börjar få kalla fötter. Annie ska gifta sig med Ryan Weston, men något gör att hon tvekar, och Emma bestämmer sig för att "hjälpa" sin väninna inse att hon bör gifta sig med Weston. Emmas metoder innebär ofta "kreativa lösningar" och Alex bromsar henne då han känner att hennes idéer är skadliga för andra eller för firman, och utgör på så sätt även seriens voice of reason. 





Alex Knightley ordnar också en assistent till Emma, en tafatt nyexad tjej vid namn Harriet Smith, som länge följt Emmas livsstilsblogg och ser upp till henne. Emma är övertygad om att hon kan hjälpa alla till ett bättre liv, och när hon träffar Harriet beslutar hon sig för att även förbättra Harriet Smiths liv. *domedagsljud*


Och ni vet vad som händer sen, eller hur?

Ett mer perfekt upplägg för en modern Emma har jag svårt att se. Bokens Emma och Knightley tillhör överklassen, och översatt till modernt sammanhang utgörs deras makt och inflytande över andra av att de har ett framgångsrikt företag med olika klienter som de hjälper, och förstås Harriet som assistent.

Medan Lizzie Bennets Diaries ibland känns krystad med sina "accomplished women" och sociala klasser, så har man i Emma Approved antagit en mer modern syn på fulländning. Karaktärerna drivs av att de vill ha bra karriärer, goda kontakter, man pratar mer om självförtroende och att förverkliga sig själv, och medan Emma i boken är svartsjuk på Jane Fairfax för att hon sjunger och skriver så bra, så är seriens Emma avundsjuk för att hon inte är lika socialt medveten och engagerad i miljö- och människorättsfrågor som Jane. Och Maddy Bates späder omedvetet på denna avund genom att berätta om hennes och Janes mailkorrespondens.









De har alla yrken som passar dem superbra, och intressen som för deras excentriska sidor till ljuset på ett naturligt sätt. Ms Bates är fortfarande en babblig, glad kvinna som bor med sin döva mamma, men i Emma Approved driver hon en liten firma, gör fruktkonserver och mailar med sin brorsdotter som bor i Oxford.

Andra karaktärer som fått en make over är Anne Taylor som går från guvernör till bästis och Elton som går från präst till politiker. Vilket passar rätt så bra, med tanke på att politikerna tagit över prästernas roll att diktera hur vi borde leva våra liv.

Många gillade inte Emma Approved lika mycket som Lizzie Bennets Diaries, och tyckte karaktären Emma var genuint osympatisk. Men då har man egentligen inte problem med serien, utan med premisserna för adaptionen.  Gillar man inte Emma så är det kanske svårt att uppskatta denna serie, då Emmas bristande självinsikt är själva grundstommen för serien.

I mina ögon är den fullkomligt lysande gjord. Jane Austen själv skrev att hon i Emma skulle skapa en karaktär som ingen annan än hon tyckte om, men jag älskar verkligen Emma  e f t e r s o m  hon är så full av fel.  Jag gillar också hennes självsäkerhet, och den vänskap och familjaritet som Emma och Alex har, vilket man ser gång på gång i serien.

Yeah, right.
 Oh, och sist av allt? Kemin mellan Emma och Alex är helt underbar, hela serien igenom. Deras gnabb är roligt, sött och skådespelarna lyckas med små ögonkast och leenden ge diskreta antydningar till att de kanske gillar varandra mer än de säger. När serien väl knyter ihop den tråden så blev åtminstone jag övertygad. De spelar verkligen bra.

*googely eyes*

(Jag tyckte de spelade så bra att jag blev mer och mer övertygad om att skådespelarna hade en thing för varandra på riktigt, and guess what? De blev tillsammans under inspelningen. Hur gulligt är inte det?!)

This relationship is Fia Approved.

Saturday 2 May 2015

Lizzie Bennet Diaries

Jag är troligtvis sist på bollen som uppmärksammar detta nu, men jag måste bara slå ett slag för The Lizzie Bennet Diaries och Emma Approved. Det finns så många filmatiseringar av Stolthet och fördom och Emma, allt från klassiska kostymdraman, kostymdrama i miniserieformat, kosymdrama i modern tappning så som Bridget Jones-filmerna, Clueless, etc etc. Det är svårt att tro att man göra en modern adaption till och få det att kännas nytt och fräscht. Men så kom dessa youtube-serier omskapade de kära verken på nytt. Och eftersom jag har varit hemma i veckan med förkylning och feber har jag hunnit sluka dem både i två maraton-sittningar. 

Detta inlägg kommer handla lite grann om mina tankar kring Lizzie Bennets Diaries.

Serien utspelar sig från början mest i Lizzie Bennets sovrum. Lizzie Bennet är en student inom media som skapar en video-logg (vlogg) där hon, hennes systrar och hennes vän Charlotte pratar om sina liv, och då och då klär ut sig och spelar upp sånt har hänt utanför kameran och som driver storyn framåt. 




Även om det är ett intressant koncept så blir det lite av en enmansshow, och en mindre smickrande sådan. Lizzie tenderar att framstå som en något arrogant och hånfull person, till skillnad från bokens Lizzie som är mer avmätt, dignified och cool. Och då tappar den lite av det som gör historien så bra; balansen mellan Darcy och Lizzie. 


Om man håller ut genom den första biten så belönas man dock med en väldigt underhållande par av systrar. That's right - Jane och Lydia! Speciellt Lydia som passar superbra i modernt format, med sina OMG! WHAAAAT?!, PERF och ADORBS. Det verkar onekligen som en sak inte förändrats på 200 år, och det är ungdomar och deras flamsighet. Här är ett perfekt exempel, som inte ens är speciellt spoilery. 




Det dröjer ända till det 60:e (av 100) avsnitt innan Darcy ens dyker upp i rutan, och även om han dyker upp på ett väldigt humoristiskt sätt så kompenserar det inte för det faktum att man totalt misslyckats med att modernisera Darcys och mr Collins tal, som känns väldigt stelbent och opassande för det format som man har lagt fram. (Man vänjer sig dock något.)














Serien blommar upp när Darcy och Lizzie haft sin första online-dust, och det får också serien att leva upp lite mer. Så, all in all, serien har en stapplande början men växer och blir underhållande och bra.

Det var allt om Lizzie Diaries för denna gång, Snart kommer också ett inlägg om Emma Approved!

No moar drama!

Just kidding, alla älskar drama! AMIRITE?


Nu pratar vi kostymdrama förstås. The whole cha-bang. Empireklänningar, turnyrer, korsetter, kravatter, handskar och frackar. Och hattar, glöm inte hattarna! Mest gillar jag kostymdraman som baserar sig på Jane Austen, och det beror på att jag fullkomligt ääälskar henne. Jag äger alla filmerna, har flera versioner av dem, och så fort en ny filmatisering görs som bygger på något av hennes verk så kastar jag mig över det. (Därför är det lite pinsamt att jag väntade så länge med att läsa Stolthet och fördom och Mansfield Park.)

Min favorithjältinna inom kostymdrama är Emma. Don't get me wrong, jag älskar verkligen BBC-miniserien Stolthet och fördom från 1995, but...
Lizzie Bennet is tolerable but not interesting enough to tempt me.

Vilket Emma-kostymdrama gillar jag mest då? Jag gillar den med Gwyneth Paltrow, den är rolig och lättsam, och Jeremy Northam gör en mjukare och mer kärleksfull Knightley än Mark Strong, samtidigt gillar jag den med Kate Beckinsale och Mark Strong med, och kikar på den då och då om jag vill ha den lite mörkare och allvarligare versionen. Men mest gillar jag nog miniserien med Romola Garai och Johnny Lee Miller, och underligt nog är detta den av de tre favoriterna som jag inte har hemma. Måste ordna det omedelbums!

Dock har jag nyligen sett Emma Approved, en modern adaption av boken där Emma och Knightley driver ett eventföretag med en sidebusiness som innebär självhjälps-konsultationer, och DEN... DEN är asbra! Se den, den finns gratis på youtube. Kommer ett inlägg om den snart också!

Förutom Austen så tycker jag om Charlotte Brontës Jane Eyre, som är en mörk och gotisk och egentligen lite skrämmande historia. Fast även här föredrar jag miniserien, gjord 2006 med Ruth Wilson och Toby Stephens, där Mr Rochester inte porträtteras lika mycket som en galning.
.
Kostymdrama är dock så mycket mer än bara Austen och Brontësystrarna.. Namnet kostymdrama syftar till att skådespelarnas kostymer är viktiga för filmen, så viktiga att varje detalj ska göras korrekt för att det ska finnas en autenticitet av den avsedda tidsperioden i filmen.

Det kan till exempel röra sig om kolonial/amerikanska inbördeskrigs-draman som True Women, Nord och Syd, Borta med Vinden. Ofta utspelar sig dessa filmer i den amerikanska södern, men ett exempel som skiljer sig åt är dom underbart mysiga Unga kvinnor och Anne på Grönkulla, som jag säkerligen sett 1000 gånger

Sen har vi historiska kostymdraman. Young Victoria. Elizabeth. Marie Antoinette. Becoming Jane. Joan of Arc. Biografiska draman, if you will. Inte riktigt min kopp av te, även om jag älskade Outlander.

Sen har vi förstås Charles Dickens och Thomas Hardys klasskritiska draman, mer viktorianska än något annat. Little Dorrit är en personlig favorit (av Dickens) som jag skrev ett väldigt passionerat inlägg om för ett tag sedanFar from the maddening crowd  och  Mayor of Casterbridge är två favoriter av Hardy, dock har jag inte skrivit något om dem tidigare (typiskt).

Sen finns det förstås en hel del moderna adaptioner av samma böcker som även blivit kostymdraman, så som Bridget Jones dagbok, Clueless, Baz Luhrmanns Romeo och Julia, Och youtube-serierna så som Emma Approved  och Lizzie Bennet Diaries. Det är ju inte riktigt kostymdrama, så jag kommer ta och skriva mer om dem i ett annat inlägg.

Vad tycker du dig se för teman inom kostymdraman? Och vilken är din favorit-Emma? Har du sett någon annan version än de jag har nämnt? Kommentera gärna!

Här är några kostymdraman jag skrivit om för andra bloggar:
Tom Jones 
Krig och fred

Sist men inte minst, om man gillar Jane Austen:
Jane Austens bokklubb

Några bra sf/fantasy i bokform:
The Magician and Mrs Quent
Price and prejudice and zombies
What would Jane Austen do,

Icke-sf/fantasy:
Me and Mr Darcy
Cranford

Det här inlägget är en del av Vildvittras Kostymdramahelg.